|
Miljödepartementet |
|
|
|
Enheten för hållbart
samhällsbyggande |
|
Yogesh Kumar |
|
Telefon 08-405 26
23 |
|
Telefax 08-405 18 45 |
|
E-post
yogesh.kumar@environment.ministry.se |
|
|
Bygga,
Bo och Förvalta för framtiden
(förslag
till program)
Miljövårdsberedningen har haft
regeringens uppdrag ”att ta fram strategier för utveckling av ett
ekologiskt hållbart näringsliv genom att förbereda och inleda en
dialog med delar av näringslivet” (
Dir 1998:65 Strategier för
utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv).
Syftet är:
1) Att initiera, stödja och
påverka utvecklingen i näringslivet
2) Att få underlag för politiska
beslut och ställningstaganden om riktlinjer och styrmedel i
miljöpolitiken.
I dialogen med näringslivet skall
både miljöförbättringar, resurseffektivisering och företagens
utveckling på alltmer miljöanpassade marknader beaktas.
Bakgrund
Miljövårdsberedningen har fört en dialog med 20 företag och
3 kommuner om en strategi för hållbar utveckling inom bygg- och
fastighetssektorn. Bernt Johansson, ordförande i Byggsektorns
kretsloppsråd, har varit ordförande i den styrgrupp som funnits för
dialogprojektet. Dialogens första skede avslutades
under hösten 2000 och har lett till en plattform med visioner och
långsiktiga mål och
strategier för en hållbar bygg- och fastighetssektor. Resultaten har
redovisats dels i rapporten Tänk nytt, tänk hållbart! - att bygga och förvalta för
framtiden, dels i betänkandet Tänk nytt, tänk hållbart! –
dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU 2001:20).
Deltagarna i dialoggruppen , direktörerna och kommunalråden för
deltagande företag
respektive kommuner och miljöministern träffades den 3
oktober 2000, och kom då överens om att utifrån denna plattform
fortsätta dialogen och fördjupa arbetet i ett skede två.
Dialogen ska fortsätta med sikte på att till november 2001 nå
fram till överenskommelser om konkreta åtgärder inklusive utveckling
och uppföljning.
Parallellt med dialogprojektet Bygga
Bo har Miljövårdsberedningen drivit ett liknande projekt med
inriktning på Framtida handel
med dagligvaror, som har redovisats i
rapporten Tänk nytt, tänk
hållbart –en dagligvarukedja för framtiden. Även detta
dialogprojekt har i mars 2001 redovisats
i betänkandet Tänk nytt, tänk
hållbart! – dialog och samverkan för hållbar utveckling (SOU
2001:20).
Regeringen beslöt
under hösten 2000 att lägga ansvaret för det fortsatta arbetet med
dialogerna Bygga/Bo och Framtida handel på en statssekreterargrupp.
Till gruppen knyts generaldirektören Bertil Pettersson med ansvar
att samordna det fortsatta arbetet med dialogprojekten. Syftet med
den fortsatta Bygga/Bo dialogen är att fördjupa samarbetet och
utveckla strategier inom viktiga områden för att nå överenskommelser
om frivilliga åtaganden , som ett led i arbetet att uppnå målen för
en hållbar utveckling.
Utgångspunkten för arbetet inom
dessa områden är visionen om en hållbar samhällsutveckling med
människan i centrum. Det övergripande målet är att röra sig i
riktning mot faktor 10, dvs en tiofaldig resurseffektivisering.
Bygg- och fastighetssektorn ska bli 10 gånger bättre på att hushålla
med i första hand ändliga resurser och begränsa användning av sådant
som påverkar den totala miljön negativt. En hållbar utveckling
förutsätter att en byggnad eller en anläggning fungerar långsiktigt
för avsett ändamål. Det inbegriper en god inomhusmiljö och en
kostnadseffektiv energi- och resursanvändning.
För att förverkliga detta mål måste
hela sektorn, kommunerna och staten gemensamt utveckla en
långsiktigt hållbar planerings- bygg- förvaltningsprocess där
bebyggelsen/regionen/staden/kvarteret/byggnaden ses som ett
socio-ekonomiskt/tekniskt system.
Kopplingar till propositioner mm
Arbetet har kopplingar till
följande:
A.
Propositioner/utredningar/regeringsuppdrag:
-
Energipolitiska
beslut
-
Produktansvarslagen
-
EKU-delegationens arbete
”Ekologiskt hållbar upphandling inom området fastigheter och
anläggningar” (M1998:01)
-
Kemikalieproposition (våren
2001)
-
Miljömålsproposition (våren
2001)
-
Klimatproposition (hösten
2001)
-
Inomhusmiljöproposition
(hösten 2001)
-
Resurseffektivitetsutredningen
”Effektiv användning av naturresurser”(SOU 2001:2)
-
Nationalkommittén för Agenda
21 och Habitat (M 2000:2)
-
Byggkostnadsdelegationens
betänkande ”Från byggsekt till byggsektor” (SOU 2000:44)/
Byggkostnadsforum (2001—03).
-
Byggbranschens kvalitetsråd
”Rådet för byggkvalitet”
B. Övriga
aktiviteter:
-
Byggsektorns kretsloppsråd
1.
Inga fossila energikällor
används till uppvärmning eller varmvattenberedning efter år 2025.
Senast år 2015 erhålls mer än hälften av energibehovet över året
från förnyelsebara energikällor.
2.
Användningen av köpt energi i
sektorn minskar med minst 30% till år 2025 jämfört med år
2000.
3.
Senast år 2005 finns
sektorsanpassad information som gör det möjligt att välja bort
byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller eller ger upphov till
kända hälso- eller miljöskadliga ämnen.
4.
Senast år 2010 är alla hus och
30% av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad
gäller byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.
5.
Senast år 2008 har byggsektorn
fasat ut användningen av de ämnen och metaller som omfattas av
regeringens riktlinjer för kemikalieanvändningen.
6.
Senast år 2010 deponeras högst
25% av avfallet från ny- och ombyggnad räknat i ton från 1994 års
nivå. År 2025 deponeras högst 10%.
7.
Uttaget av naturgrus har
senast år 2005 begränsats till ett fåtal specifika ändamål och
uppgår senast år 2020 till högst 3 miljoner ton per år.
Strategier för en hållbar bygg- och fastighetssektor
Vision för en hållbar bygg- och
fastighetssektor
Mål
för en hållbar bygg- och fastighetssektor
- inomhusmiljö
- energi
– resurseffektivisering
Strategi
|
Insatser från
staten
|
|
Insatser
från sektorn
|
|
·
Tillsammans med sektorn
utveckla system för miljöklassning av hus.
·
Pröva förutsättningarna
för skatte-differentiering med hänsyn till miljö-klass.
·
Satsning på forskning,
utveckling och innovationer samt utbildning,
kompe-tensutveckling och erfarenhetsåter-föring.
·
I sina roller som
beställare och för-valtare ställa krav (innemiljö, energi,
vatten, resursanvändning) som leder mot målen och därmed vara
före-gångare.
·
Incitament och resurser
för spridning av resultatet av dialogen och miljökun-skap
allmänt.
·
Energiskatter och
avgifter som bidrar till att målen uppfylls.
|
|
·
Bidra till att nå
uppsatta mål.
·
Planera för hållbar
samhällsbyggande.
·
Använda bästa möjliga
teknik ”BAT” och
verka för utveckling av ny teknik och innovationer t.ex. genom
pilotprojekt och teknikupphandling.
·
Se byggnaden som ett
system och upphandla till livscykelkostnad.
·
Utveckla en samordnad
byggprocess för ökad kvalitet och effektivitet.
·
Utveckla en effektiv
förvaltningsprocess
·
Kvalitetssäkra byggnader
och utveckla förlängda garantier.
·
Utveckla kriterier för
miljöklassning av byggnader och klassa bostäder och lokaler
enligt lämpligt klassningssystem.
·
Pröva förutsättningar
att differentiera premiesystem och kreditvillkor.
·
Satsa på forskning,
utveckling och innovationer (bl a delfinansiera Bygg-sektorns
InnovationsCentrum, BIC).
·
Informera kunder om
miljöanpassade lösningar för medvetna val vid köp och
användning. |
Förslag på arbetsgrupper och insatser
följer nedan.
Planering för ett hållbart
samhällsbyggande
Ordförande: Göran Åberg, Stadsbyggnadsdirektör,
Karlstad
Sekreterare:
Fredrik von Platen, Boverket,
Karlskrona
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Utveckla en modell som på ett
standardiserat sätt beskriver kommunens ”ämnesomsättning” och hur
den påverkar miljön. Utveckla nyckeltal som beskriver resursanvändning
och miljöbelastning och som kan användas vid formulering och
uppföljning av mål.
-
Initiera samtal (”det goda
samtalet”)mellan kommunen, privata intressen och organisationer
kring de väsentliga frågorna som berör miljön och utveckling av det
hållbara samhället. En kunnig sammanvägning av realistiska aspekter
på en mängd frågor - tekniska, ekonomiska, sociala, kulturella och
estetiska – måste bygga på ett partnerskap mellan olika
intressen.
-
Utveckla nästa generations
översiktplaner, men före 2010, som innebär att Sveriges kommuner
kommer att ha reserverat mark för ny kommunalteknik, energigrödor samt upprättat
grushushållningsplaner ihop med grustäktsägarna.
-
Utveckla en ny
planeringsprocess i våra kommuner som decentraliserat kan ta hand om
mycket lokala frågor
samtidigt som de regionala sambanden hålls vid liv och
stärks. Tillämpning av den nya informationstekniken är
strategisk.
-
Utveckla genom samverkan
mellan flertalet av Sveriges kommuner en modell för upphandling som
gynnar miljöriktiga tjänster och produkter. Byggnader i kommunal ägo
skall vara deklarerade senast år 2010 när det gäller energi, miljö
och hälsa.
-
Föreslå åtagande från
medverkande kommuner om miljöförbättrande åtgärder, energiplanering
och energieffektivisering (inkl förnybara energikällor) för att fasa
ut fossila bränslen i sitt bestånd av bostäder och
lokaler.
-
Förändra kommunens
taxesättning och avgiftsuttag på ett sådant sätt att det blir
lönsamt för den enskilde medborgaren eller företagaren att hushålla
med resurser och gå in för en ekologisk hållbar livsstil.
Användning av bästa möjliga teknik ”BAT” och behov av FoU
för goda miljö-/energilösningar
Ordförande:
Martin Normark, Vattenfall
Sekreterare:
Michael Rantil, FORMAS
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Bedöma var de stora
potentialerna finns för energieffektiviseringar och förnybara
energikällor avseende byggnadstyper.
-
Undersöka teknikfronten för
att identifiera de mest lovande teknikerna på kort och lång sikt.
Fakta från befintliga studier skall användas (även
internationella)
-
Analysera behov av ny kunskap
och kompetens för systemriktiga lösningar vid ökade krav på
resurseffektivitet.
-
Identifiera hinder för att ny
kunskap och ny teknik skall få genomslag. Det kan gälla bristande
FUD-verksamhet, problem med marknadsacceptans, felaktig eller
bristande lagstiftning, brist på rikskapital etc.
-
Identifiera lösningar för att
överbrygga hindren i syfte att uppnå frivilliga och bindande
överenskommelser
-
Föreslå åtagande om att
genomföra ett antal teknikupphandlingar (t ex solcellsteknik) som
kan bidra till att målen uppfylls.
-
Föreslå åtagande om att
genomföra ett antal pilotprojekt (demonstrationer) med goda och
effektiva lösningar som sedan utvärderas. Fokus på befintlig
bebyggelse.
Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och
helhetssyn
Ordförande:
Anders Nilsson, Bengt Dahlgren AB
Sekreterare:
Kajsa Sundberg, Naturvårdsverket
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Utarbeta riktlinjer för
tillämpning av ekologiskt hållbar upphandling inom bygg- och
fastighetsområdena. (EKU-delegationens arbete.)
-
Ställa krav på arkitekter,
konsulter och entreprenörer/leverantörer när det gäller
systemkunnande och
analys av funktioner och system utifrån ett
livscykelperspektiv.
-
Utarbeta ”miljöprogram” (för
energieffektivisering, sund inomhusmiljö och effektiv
resursanvändning) där krav på LCC - analyser och upphandling baserat
på LCC spelar en central roll (ENEU 2000).
-
Utbilda ledande personal i det
nya ”tänket” (projektledare, inköpare m. fl.).
-
Åtagande att i sin verksamhet
välja teknik och system med livscykel-perspektiv och
helhetssyn
Kvalitet
och effektivitet i bygg- och
förvaltningsprocessen
Ordförande:
Lennart Eriksson, NCC
Sekreterare:
Rolf Hörnfeldt, Luleå Tekniska
Universitet
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Kartläggning och analys av vad som pågår/inte pågår inom
området för ökad kvalitet och effektivitet i byggande och
förvaltning. Detta innefattar även internationella utblickar främst
i form av litteraturstudier men även via gruppmedlemmarnas
kontaktnär.
-
Prioritera
förbättringsåtgärder – eventuellt komplettera med detaljstudier och
föreslå helhetslösningar samt strukturera erforderliga fortsatta
insatser.
-
Föreslå en utvecklad bygg- och
förvaltningsprocess som leder till en effektiv process med
gemensamt ansvarstagande för helheten där användarbehovb och goda
funktioner är utgångspunkten.
-
Ta fram förslag till garantier
för uppfyllande av ställda krav i energi-, miljö- och hälsoprogram
med tydligt ansvarstagande gentemot
användarna/konsumenterna.
-
Medverka till överenskommelser
i sektorn kring garantier och ansvarsfördelning.
-
Ta fram
förslag till åtgärder för att säkerställa gjorda överenskommelser,
(ansvarsfördelning för utbildning, information och
uppföljning).
-
Ta fram förslag till åtagande
om samordning i processen i medverkande företags egna verksamheter som leder
till ökad kvalitet och
lägre kostnader för konsumenten. Föreslå åtaganden om att
genomföra kompetensut-vecklingsprogram för anställda i medverkande
organisationen/företag.
Klassning av bostäder och lokaler – energi, miljö och hälsa
Ordförande:
Olof Sjöberg, Vasakronan AB
Sekreterare: Johnny
Andersson, Scandiaconsult
AB
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Indela byggnader i olika
kategorier
-
Kartlägga förekommande
klassningsmetoder.
-
Identifiera och samverka med
pågående forskningsprojekt inom området.
-
Identifiera ett antal
relevanta parametrar för miljö, hälsa och energi ingående i ett
klassningssystem.
-
Identifiera möjligheter till
differentiering av skatter, krediter och försäkringspremier kopplade
till klassningssystem.
-
Föra en dialog med
finansdepartement, kreditinstitut och försäkringsbolag om vilka krav och önskemål
som föreligger.
-
Informera om
klassningssystemet hos fastighetsägare och hur det underrlättar för
kunder att ställa krav på och välja miljöanpassade bostäder och
lokaler.
-
Åtagande att införa klassning
i egna beståndet.
Förvalta
för en bättre byggd miljö
Ordförande:
Sven Belfrage, Svenska Bostäder
Sekreterare:
Per Lilliehorn, konsult
Ledamöter:
Se bilaga
Arbetet omfattar följande
punkter:
-
Undersöka potentialer för
energieffektivisering i det egna beståndet avseende dels ”enkla”
åtgärder(injusteringar, förbättrad drift och skötsel), dels mer
omfattande åtgärder.
-
Utveckla beställarkrav som
tillgodoser kraven på en god innemiljö och sunda hus samtidigt som
kraven på en långtgående resurshushållning, såväl energi som
effektiv resursanvändning, skall uppfyllas.
-
Identifiera hinder och föreslå
förändringar i företagens ”spelplan” för att fler åtgärder skall
komma till utförande i syfte att nå uppställda mål avseende minskad
energianvändning och avveckling av fossila bränslen.
-
Beskriva vilka åtgärder
företagen planerar att vidta för att säkerställa en god inomhusmiljö samt för
att minska energianvändning och åstadkomma en utfasning av fossila
bränslen samt välja bort byggvaror/byggkonstruktioner som innehåller
eller ger upphov till kända hälso- och miljöskadliga ämnen.
-
Diskutera hur företagens
åtaganden mot kund (konsument/hyresgäst) kan formuleras
avseende t ex god
innemiljö och effektiv resursanvändning.
-
Diskutera och föreslå ett
kompetensutvecklingsprogram för anställda i
fastighetsförvaltningen.
-
Formulera en idékatalog
avseende möjliga åtaganden och uppställda mål på kort och lång
sikt.
Marknadsföring/implementering av energi-/miljölösningar
(kompletteras)
Ordförande:
NN
Sekreterare:
YY
Ledamöter:
XX
Arbetet innebär:
-
Marknadsföring och
implementering av resultaten från gruppernas arbete bland dels
deltagande parter, dels övriga. Insatserna avser både kortsiktiga
åtgärder i form av förankring inom företagen och branschen och
långsiktiga åtgärder som marknadsföring, rådgivning och
erfarenhetsåterföring.
Spridningen av Bygga/Bo dialogens
arbete kan ske genom:
-
Swecols arbete
-
Byggkostnadsforum och den
idébank som upprättas.
-
Byggsektorns kretsloppsråd och
Rådet för byggkvalitet
-
Utbildning, seminarier för
beslutsfattare och aktörer inom bygg och
fastighetsbranschen.
-
Åtagande hos företag, organisationer och
myndigheter att informera kunder om miljöprestanda och kvalitet i
övrigt.
Organisation
Näringslivet
Staten
Företagen
Regeringen
Styrgrupp
Arbetsgrupper
Kostnader och finansiering
Projektets totala kostnader
uppskattas till 11 – 17 miljoner kronor (beroende på dialogens
utveckling), inkl sekretariat och samordning. Ett rimlig bedömning är att
projektets totala kostnad
ligger på ca 14 miljoner kronor. Fördelning mellan staten och
näringslivets insatser uppskattas enligt följande:
Staten:
5,2 miljoner kronor
Näringslivet:
8,8 miljoner kronor
Statens finansiering:
Statens bidrag är tänkt att
vara:
-
Sekretariat för samordning,
ledning och slutrapportering m.m. sekreterarhjälp i form av
resurser/personer från
Miljödepartementet, Naturvårdsverket, FORMAS, Boverket,
Energimyndigheten mm.
-
Marknadsföring/implementering
av dialogens resultat i samverkan med deltagande företag och
organisationer. Finansiering diskuteras för närvarande och kan ev.
ske genom medel från LIP-anslaget.
1
Miljödepartementet :
ca 1,7 miljoner kronor
2.
Myndigheter:
ca 1,8
miljoner kronor
3.
LIP:
ca 1,7 miljoner kronor (ej klart,
diskuteras)
Summa
ca 5,2 miljoner
kronor
Näringslivet finansierar delar av
sekreterarfunktionen i två grupper. Vidare bidrar deltagarna i
arbetsgrupperna med egna kostnader för arbetstid och resor. Totalt
bedöms kostnaden uppgå till ca 8,8 miljoner
kronor.
Tidplan
Feb - Apr 2001 Precisering av
mål, program och organisation
Maj - Juli 2001 Framtagning av
underlagsmaterial samt preliminära förslag till insatser
Aug- Okt 2001 Precisering av
förslag på insatser – avrapportering från
arbetsgrupperna
Nov – Jan 2002 Överenskommelser om
insatser och förankring
Förväntade resultat av dialogen -
2025
(Obs! Punkterna
är ej färdigdiskuterade)
Om dialogprojektets uppsatta mål
uppfylls kan överenskommelser om långsiktiga insatser leda till
följande resultat:
-
minskad
energianvändning i bebyggelsen med 30 % (40-45 TWh)
-
utfasning av
fossila bränslen för värmeändamål (idag ca
35 TWh).
-
Minskade CO2-utsläpp med 70-80 procent av dagens nivå.
Bostäder och lokaler bidrar med 11-12 miljoner ton CO2. (
”noll-vision”!)
-
Kvalitetsklassade byggnader när det
gäller energi, miljö och hälsa.
-
Ökade inslag av forskning, utveckling och
innovationer i bygg- och fastighetssektorn
med kopplingar till såväl energi, hälsa och miljö som kvalitet och
effektivitet.
-
Sysselsättning och en omfattande
kompetensutveckling för personal som
arbetar med byggande, drift, skötsel och underhåll av fastigheter
och anläggningar. Idag är över 400.000 personer direkt eller
indirekt sysselsatta inom
bygg- och fastighetssektorn.
-
Lägre kostnader för den enskilde
boendekonsumenten och samhället i stort.
-
Minskad årlig energianvändning i byggnader med 40-45 TWh som motsvarar 20-25 miljarder kronor
årligen (0,5 kr/kWh) i minskade driftkostnader per år.
-
Minskad energianvändning i offentliga byggnader
motsvarande 5-10 miljarder kronor kan
användas till andra nyttigheter t ex resurser för skola, vård och
omsorg.
-
Ökad export för byggrelaterade produkter och tjänster inom
miljö- och energiområdet. Dagens byggexport
ligger på 50-60 miljarder kronor.
